Kameraövervakning förhindrar brott och skadegörelse

Det har från svenskt håll (diverse politiker från både Alliansen och de röd-gröna) hävdats att det är osäkert om kameraövervakning har någon effekt på minskad brottslighet. Man medger visserligen att det kan ha en positiv effekt på bevisföringen men att det å andra sidan kan vara integritetskränkande där det är tveksamt om fördelarna överväger nackdelarna.

Svensk forskning har ofta visats sig vara politiskt styrd och i flera fall tolkats på ett felaktigt sätt av politikerna. Att man i den forskningen kommit fram till att kameraövervakning inte har särskilt stor effekt på brottsligheten kan också ha att göra med att fler brott rapporteras, vilket kan tyckas naturligt. Den som av principiella eller ideologiska skäl är emot kameraövervakning kan således lätt feltolka resultatet och finner då att brottsligheten t.o.m. ökar. 

Sverigedemokraterna i Huddinge har därför studerat effekterna av kameraövervakning internrationellt.

Nedan finner ni en länk till en utmärkt sammanfattning av internationell forskning på området. Man kan nästan entydigt konstatera att kameraövervakning har en positiv effekt på minskad brottslighet. Det som sedan diskuteras är vilken placering det ska vara för att göra mest nytta.

När vi besökte en skola utanför Tallinn under våren 2015 så förundrades vi över hur bra ordningen var i klasserna och framför allt hur snyggt och städat det var i de gemensamma utrymmena. Inget som helst klotter syntes varken på skåp, väggar eller bänkar.

När vi frågade hur de kunde hålla klottret borta så pekade de på de kameror som satt i taken. Sedan de fick övervakningskameror installerade så förekommer i princip inget klotter alls. Givetvis så får upptäckt klottrande påföljder och när eleverna inser detta så aktar de sig och ger upp fortsatta försök.
Mobbingen har också minskat radikalt även om den inte är helt borta ännu.

Vid ett besök till Lettlands huvudstad Riga för flera år sedan så hade man stora problem med urinerande utlänningar i centrala Riga. Många av dessa var då brittiska turister. Några år senare träffade jag på en av närpoliserna som arbetade i Gamla stan i Riga. Hon bekräftade att efter att man satt upp bevakningskameror hade kommit tillrätta med problemet. Hon arbetade själv på den övervakningscentral varifrån utryckningarna skedde. Såg man någon som urinerade på en publik plats så skickade man genast iväg en patrull som bötfällde individen. När detta blev känt bland turisterna så minskade urinerandet radikalt.

 

Vår slutsats, efter att ha tagit del av internationell forskning på området samt utländska studiebesök, är alltså att kameraövervakning entydigt har en positiv effekt på minskad brottslighet och skadegörelse. Förutsättningen är förstås att brott och skadegörelse upptäcks (någon granskar det kamerorna visar, som t.ex. övervakningscentralen hos SL), rapporteras och får påföljder. Avskrivs brottet, som ofta görs, trots entydiga bevis, så kan jag tänka mig att kameraövervakningen får mindre effekt. Eftersom Sverigedemokraterna vill ha ökad ordning och reda i Sverige så är vi alltså positiva till ökad kameraövervakning och ser detta som ett kostnadseffektivt sätt att få till minskad skadegörelse, brott och mobbing i skolan.

http://journalistsresource.org/studies/government/criminal-justice/surveillance-cameras-and-crime

Hemspråk – bra eller dåligt för invånarna?

Det påstås ofta i debatten att man snabbare lär sig svenska om man först får lära sig sitt hemspråk och vidare att flera forskningsrapporter visar på detta.

 Om målet är att så snabbt som möjligt lära sig svenska så är det svenska som ska läras ut och inte några andra språk. Vi pluggar ju inte först franska om vi vill lära oss japanska.

Man har fullständigt misstolkat den forskning som finns på området. Forskningen säger att ju fler språk man kan - desto lättare har man för att lära sig ett till. Detta innebär inte att man först ska gå omvägen via sitt hemspråk för att snabbast lära sig t.ex. svenska.

Forskningen är för övrigt liten på området. Detta konstateras också av Veli Tuomela som Skolverket hänvisar till. En del ”forskning” har alltför lite elevunderlag för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser.

Viss forskning (t.ex. Rachel Borell, ”A review of second language learning factors for refuge population”, University of Minnesota) visar att ett för stort fokus på modersmålett kan leda till bristande motivation att integreras och lära sig sitt nya språk.

Huddinge har 85 olika modersmål i förskolan. Enligt skolverkets rapport ”Med annat modersmål” så saknas det redan idag ekonomiska resurser och lämplig personal för att organisera studiehandledning på modersmålet.

Vore det inte bäst om våra kommunala skatter gick till extra svenskundervisning i stället för modersmål? Modersmål får man finansiera privat om man vill.