Denna gång ska jag ta upp ett ganska ”hett” ämne, nämligen klimatuppvärmningen. Jag skulle kunna skriva en hel bok om detta och jag kanske gör det en dag men denna gång nöjer jag mig med en liten notis i form av ett blogginlägg.
Tittade nyligen på en TV-dokumentär från TV4 Fakta om författaren, föreläsaren och direktören för Copenhagen Consensus Center, Björn Lomborg, som bl.a. skrivit den uppmärksammade boken ”The sceptical Environmentalist”. Björn är dessutom professor i miljöekonomi vid Copenhagen Business School.
Han har blivit bespottad och missförstådd av diverse miljöaktivister och ”forskare” för att han föreslår att man bör omprioritera resurserna vad gäller klimatpåverkan. EU spenderar årligen motsvarande 250 miljarder dollar på att minska klimatuppvärmningen och Björn menar att man prioriterar helt fel. Man har de senaste 50 åren inte lyckts med ett skit när det gäller att stoppa klimatuppvärmningen och föroreningarna av atmosfären. Det är dags att tänka om, menar han.
För varje dollar som EU lagt ned så har vi åstadkommit ynka en halv cent i form av mänsklig fördel. Hade vi i stället lagt resurserna på HIV/AIDS-bekämpning så hade vi fått ut 40 dollar för varje dollar vi spenderar i form av social välfärd.
Man måste tänka på vad är det vi egentligen vill åstadkomma med det vi spenderar! Vill vi minska temperaturhöjningen i atmosfären med ett antal grader eller vill vi att folk i världen ska få det bättre? Till och med barn förstår detta bättre än politiker, enligt de barn från utvecklingsländer som Björn träffat. De vill ha ett hus, TV, elektricitet och rent vatten. De skiter fullständigt i klimatuppvärmningen. Kortsiktigt kan tyckes. Kanske de är oinformerade och inte kan se världens sammanhang? Min slutsats är den att inte ens politikerna kan de detta på ett mer rationellt sätt, när Huddinge Kommuns ledande miljöpartist, Marica Lindblad, tycker det är sensationellt att jag går upp i kommunfullmäktige och vågar kritisera FN:s miljöpanel IPCC, som någon vecka senare visar sig har farit med osanning och manipulerat data. Och, för att da detta lite högre upp i politikens hierarki, Al Gore som i sin film om miljökatastrofen far med direkta osanningar och utnyttjar människors rädsla genom att visa ren skrämselpropaganda.
Jag tycker Björn rör vid en mycket viktig punkt som verkar ha gått de flesta politiker, miljöforskare och miljöaktivister förbi – Vad är målet och varför?! Vill vi öka antalet isbjörnar på Antarktis så kan vi helt klart konstatera att det effektivaste sättet är att sluta skjuta dem. År 1960 så fanns det c:a 5000 isbjörnar i världen. Idag finns det c:a 22 000 stycken. Om alla länder i världen följde Kyotoavtalet så skulle vi rädda en isbjörn per år genom att minska temperaturen på jorden med 0.008 Farenheit via klimatbesparande åtgärder. Idag skjuts 300-500 stycken isbjörnar årligen.
Vill vi minska mänskligt lidande, ja låt oss då spendera pengarna på bekämpning av malaria, AIDS, undernäring och rent vatten.
”Ja, men det är ju framtiden vi är oroliga för. Vi måste satsa på framtiden”. Sanningen är att det idag inte finns någon forskare som kan garantera att vattennivån i havet inte kommer att stiga med mer än 30 centimeter de närmaste 100 åren. So what? Redan för 150 år sedan stod vattnet 30 centimeter lägre än det står idag och frågar du en gammal tant vad som är den största händelsen under hennes tid i livet så lär hon knappast nämna vattenhöjningen. Vill minnas att man i Sverige talar om en landhöjning sedan vikingatiden i ställer för en vattenhöjning så det är kanske dags att vi sakta men säkert får lite vattenhöjning.
”Vill vi rädda världen så ska vi inte göra det som är trendigt utan det som är rationellt!” I stället för att satsa på nya klimatmål så bör vi i stället för att göra fossila bränslen dyrare satsa på att göra förnybara energikällor billigare.” Varför inte lägga lite mer resurser på att bygga vallar, som man gjort i Holland. Eller forska på vågkraft, solceller, kall fusion och kärnkraft?
Om vi skulle vilja minska temperaturen i städerna så varför inte ta och måla asfalten vit och taken vita? För Los Angeles skulle detta kosta 1 miljard dollar i engångskostnad och sänka temperaturen i staden med c.a 5 grader C.
Satsa på planetär ingenjörskonst! Det finns mer eller mindre tokiga idéer inom detta område men det gäller att hela tiden ha tanken på vad det är vi vill åstadkomma och hur spenderar vi bäst pengarna för att nå dit.
Jag är nu övertygad om att vi behöver fler ingenjörer inom politiken som kan tänka rationellt. Detta gäller alla länder.