måndag 31 januari 2011

Att vara stolt över sitt land – bra eller dåligt?

De flest medborgare (förlåt – invånare, efter den nya grundlagens antagande) skulle nog hålla med om att det är bra. Ändå så verkar det fortfarande lite fult att bära omkring på den svenska flaggan. De enda som verkar vara stolta över Sverige som land är Sverigedemokrater. Varför är det så? Varför anses man som nazist eller konstig om man hyllar Sverige?
Min mamma, som kom till Sverige från Lettland under andra världskriget, förvånades över att det såg ut som om svenskarna skämdes lite över flaggan och över att vara svenskar.
Jag har själv bott i Lettland under en tid i mitten på 90-talet och då var det VM i hockey eller fotboll i huvudstaden Riga och man kunde uppleva unga som gamla, tjejer såväl som killar gå genom Rigas gator viftandes den lettiska flaggan. Jag är övertygad om att många av tjejerna aldrig hade spelat sporten själva, visste reglerna eller ens brydde sig förrän deras landslag vunnit en match på hemmaplan i VM och nu begav sig ut på gator och torg för att fira med flaggan i hand och hojtandes ”Latvija”, ”Latvija”. Det är stolthet det! Ja, det är klart att vi i Sverige firar ett landslags seger vi med. Fast inte på samma sätt vill jag påstå. Vi går inte man ur huse för att fira. Det är på sin höjd några inbitska supporters som super sig fulla och sedan vågar ta fram sina innersta känslor för laget och landet i stadens centrum, till fasa för pensionärer och gamlingar.
Jag såg nyligen ett inslag på TV om Köpenhamns flygplats ”Copenhagen Airport”, ni vet det där programmet där man får följa livet på en storflygplats. Där såg man familjen viftandes med den danska flaggan för att välkomna sin bror, syster eller son från långresan. Lage leve Denmark! Eller vad de nu säger i Danmark. Hur ofta ser vi det på Arlanda?
Sverige då? Ja, vi verkar vara stolta över hur många invandrare vi tagit emot. Ska man fira Sverige så gäller det att ha så många flaggor i nävarna så vi skulle behöva 100 nävar för att hålla dessa flaggor. För vi får ju inte glömma någon. Det kan ju orsaka åtal för diskriminering, något av det värsta som kan hända en svensk (förlåt – mångkulturist) Vi firar mångkulturen till den grad att vi snart inte vet vad vi själva heter.
Att vi sedan inte har arbete och bostäder till dessa är något som vi får lösa i efterhand (nu snart 30 år), verkar politikerna (utom SD) tycka. Dessutom ska vi sju stödja deras egen kultur via stöd till kulturföreningar, undervisa i hemspråk, tillåta dem att utöva deras religion och applådera deras mat och seder.
Många har pekat på USA som ett utmärk exempel på ett framgångsrikt mångkulturellt samhälle (förutom på senare år p.g.a. finanskrisen). Ja, men här är det faktiskt en stor skillnad mot Sverige. Dels är USA inte särskilt gammalt. Det som var gammalt i det landet har man sånär utrotat och de återfinna numera som turistattraktioner i reservat i form av indianer (i Sverige skulle det motsvara svenskar). Dels är man i USA stolt över sitt land och alla invandrare förväntas anpassa sig till de amerikanska sederna och det anses lite fult att inte vara integrerad. I Sverige tycker vi det är synd att invandrarna inte integrerar sig men vi gör allt för att uppmuntra dem att inte göra det i form av alla stöd de får.
Dessutom riskerar vi att få samma problem i Sverige som man hade under 50 års tid i Baltikum och fortfarande har. Ryssarna som tvångsförflyttades till dessa länder under Sovjettiden och som inte ville lära sig det lokala språket med en annorlunda kultur om än mycket mera lik än de som kommer från bl.a. arabvärlden och Latinamerika till Sverige.
Eftersom nordamerikaner är otroligt stolta över sin nation och jag som svensk också är stolt över Sverige (fast med dagens invandringspolitik så falnar den stoltheten) så kunde jag, under mina år i USA, inte låta bli att upplysa amerikanen om att följande uppfinningar trots allt är svenska:
Skiftnyckeln, mjölkseparatorn, AGA-fyren, datormusen, dynamiten, blixtlåset, tändstickan, kullagret, ångturbinen, konstgjord njure m.fl.
De stod då med gapande mun när jag med stolthet som svensk gick iväg till nästa möte. Sedan fick de visst vara med på kräftfesten och fira midsommar med oss svenskar om de ville men först efter att ha lärt sig att vi inte har isbjörnar på gatorna och vad golfströmmen innebär. Jag blev aldrig någon integrerad amerikan och hade inte för avsikt att bli det heller då min utlandstjänst var begränsad till ett halvår i taget.
Låt oss nu i Sverige (eller det som är kvar av det) erkänna våra misstag, bl.a. vad gäller integrationspolitiken, rätta till dessa och få stoltheten tillbaka!

onsdag 26 januari 2011

Är SVT ett svart hål?

Ja, jag började undra efter att ha hört att intäkterna ligger på svindlande 4 miljarder kronor. Ingenjör som man är har man lärt sig att uppskatta om resultaten är rimliga.
Efter en titt i 2009 års årsredovisning så finner jag att man verkligen omsätter den storleksordningen. Det var alltså inte fel på någon nolla.
TV4 däremot tjänar in 5.5 miljarder, vilket är imponerande men då får de ju sälja reklam vilket är förbjudet i SVT.

Vart går då pengarna?
SVT lägger största posten på ”övriga externa kostnader”. 1.9 miljarder.
Motsvarande post för TV4 är 3.3 miljarder. Detta inkluderar poster som arvoden till utomstående, musikrättigheter, visningsrätter mm. Åtminstone för SVT´s räkning. Motsvarande specifikation för TV4 saknas men man få förmoda att det är samma där. Det är alltså detta som jag anser bygger upp kvaliteten på krogrammen. Ju bättre program desto dyrare kostnad, speciellt om det ska göras externt.
Vi kan alltså notera att SVT lägger 48% av budgeten på detta medan TV4 lägger 60% på detta.
Dessutom anger TV4 att man behöver betala nästan 900 miljoner på sändningsavgifter för sattelit och markbundet nät medan SVT bara betalar 315 millar för att få iväg signalerna.

Personalen då, den är ju viktig i alla företag?
SVT hade 2381 årsanställda medan TV4 hade 1037. Däremot kostade SVT´s personal nästan 1.5 miljarder, d.v.s. 630 000 kr per anställd .TV4'as personal kostade 570 miljoner och således 550 000 kr per anställd och år.

TV4 klarar alltså att omsätta 5.3 miljoner per anställd med 12% lägre lönekostnad än SVT medan SVT omsätter 1.7 miljoner per anställd med 15% högre lönekostnad.

Den kritiske läsaren inser nu att jag har varit orättvis. TV4 är ju ett kommersiellt bolag så man kan ju inte riktigt jämföra omsättningarna. Dessutom så är ju kostnaden per anställd inte samma som lönen, vilken författaren kan lockas att försöka få läsaren att tro. Lönen är grovt räknat 60% av lönekostnaden.
Om vi nu drar bort reklamintäkterna för TV4. Vad blir det då kvar? Jo, TV4 får ju betalt via betal-TV också och bortsett från reklamen så har man intäkter på runt 3 miljarder.

Var vill jag då komma med ovanstående resonemang?
Jo, jag anser att SVT har på tok för många anställda i förhållande till vad man lyckas prestera. Dessutom har den personalen för mycket betalt. I alla fall om man jämför med TV4. Jag försökte luska hur det var med TV3 men det var svårare än jag hoppats. TV3 ingår ju i Viasat som ägs av MTG och man verkade inte ha lust att redovisa sina siffror öppet. I alla fall hittade jag inte dessa lätt på deras hemsidor.

Vet närings- och energiministern vad hon talar om?

Ja, det kan man fråga sig efter morgonens minidebatt mellan vice förbundsdirektör Joacim Olsson på Villaägarnas Riksförbund och närings- och energiminister Maud Olofsson i SVT´s Morgonsoffa den 26/1. Det gällde den undersökning av elnätpriserna som Villaägarna tagit fram som visar att det är jättestora prisskillnader mellan prissättningen för eldistributionen för mindre kommunalägda bolag jämfört med stora bolag och som visar att de stora bolagen tar ut mer än de mindre bolagen gör.
Jag beundrar energiministern för hur hon hanterade Saab-affären för något år sedan. Jag har ansett henne som en skicklig minister. Däremot verkade hon helt borta i morse. Hallå, vakna! Skrek jag genom TV-rutan till henne men hon hörde inte. Hon verkade inte ens lyssna på Joacim utan funderade desperat på hur hon skulle försvara de höga priserna. Slutligen kom hon på det. Skillnaden beror på att de kommunala bolagen bara kan höja skatten för att finansiera en utbyggnad medan de större måste ha stora marginaler. Öh?! Hon erkände själv att hon hade suttit som kommunpolitiker. Nu förstår jag varför hon inte blev kvar där. Om hon inte kan sambanden i ekonomin och kommunpolitik så blir man befordrad till näringsminister. Energiministrandet får man då på köpet verkar det som.
För det första så ska ju kommunala bolag drivas på konkurrensmässiga grunder. Ett bolag ska enligt aktiebolagslagen drivas med vinstintresse. Detta oavsett om det är kommunalägt eller privat. Det är inte bara att springa till kommuninvånarna och höja skatten om ett bolag behöver investera. Behöver en större investering göras måste man finansiera detta på något sätt. Möjligen kan då kommunen tillskjuta pengar eller så kan man låna hos bank på den öppna marknaden. Kommunen får heller inte låna ut pengar till kommunala bolag helt gratis vad jag känner till. I alla händelser ser kommunen där jag sitter som förtroende vald till att suga ut mesta möjliga via de lån man gett till sina kommunala bolag. Här är man långt ifrån någon 0-ränta. Räntan på de lån jag känner till ligger på 5-6%.   
Varför kan då inte ett större bolag vända sig till den öppna marknaden för att finansiera en nätutbyggnad? Speciellt när man har en monopolsituation! Vilken svensk bank som helst skulle med glädje låna ut pengar till t.ex. Vattenfall och de stora behöver inte alls större marginalen för att kunna bygga ut sina elnät än Ekokommunens El AB.
Nej, Maud. Även politiker borde kunna erkänna att saker inte står rätt till i de områden man ansvarar för och erkänna att man har fel. Den skickligheten saknar tyvärr Maud såväl som många andra ledande politiker och hon verkar sakna insikt om hur statliga och kommunala bolag fungerar.

fredag 21 januari 2011

Ska man skämmas för att stå på folkets sida?

Eller...Att slåss för politisk överlevnad eller ha råg i ryggen?

Massmedia har idag fastnat vid Wikileaks avslöjande att Tobias Billström och Carl Bildt lär ha gjort uttalanden vid ett möte med USA-ambassadören i Irak år 2007. – Utan ett regelverk för att skicka tillbaka tillståndslösa skulle invandringsproblemet skena okontrollerat i ett land med nio miljoner invånare” lär Bildt ha sagt enligt DN den 21/1-2011. Ministrarna ska också ha talat om flera hedersrelaterade mord i Sverige som lett till krav från svenskarna på en hårdare invandringspolitik.

Om vi nu antar att de verkligen har sagt ovanstående och menat det också så vad har de att skämmas för? Att de står upp för svenskarnas allt hårdare krav på en vettig invandringspolitik är väl inget att skämmas för? Att de inser att det är bra med ett regelverk i Sverige för att skicka tillbaka tillståndslösa asylsökande är väl det minsta man kan begära från ministrar i den positionen. Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen är ju ytterligare ett bevis på att deras uttalanden (om de nu har sagt ovanstående) är sanna.

Ministrarna lär också ha antytt att flyktingar som är ”blottställda, lågutbildade och utan yrkes- eller språkkunskaper” skulle vara svåra att integrera. Och…? Är denna grupp lättare eller svårare att integrera än de som kan flytande engelska är läkare eller ingenjörer och har ett eget startkapital tror ni? Svår fråga va? Låt oss tillsätta en utredning för att få vetenskapliga bevis för om det finns fog för sådana påståenden!
Det man kan skämmas för är att ha en person som Cecilia Wikström representerande Sverige i Europaparlamentet som hoppas att ministrarna inte har sagt något så ”avskyvärt”. Är det avskyvärt att man följer svenska folkets krav? Vart är vi i så fall på väg?!  Borde vi inte kräva Cecilias avgång med omedelbar verkan?!

Fegt är det av Bildt och Billström att inte vilja kommentera detta med hänvisning till att det kommer från tredje part. Fast skulle jag ha något att skämmas för så hade jag agerat på liknande sätt. Problemet är bara att de nu skäms för fakta och är för fega för att stå upp för svenska folket.
Under 2007-2010 sökte enligt 28 916 irakier asyl i Sverige. 21 814 av dessa beviljades uppehållstillstånd under samma period enligt DN.

Jag blir alltmer besviken på nuvarande regeringsrepresentanter!

torsdag 20 januari 2011

Sverige – ett olagligt land?

EU-kommissionen planerar att stämma Sverige för brott mot EU’s miljöbalk. Sverige skjuter fridlysta djur - vargar.
Egentligen har jag ingen bestämd uppfattning om det är rätt eller fel att skjuta av vargar i Sverige. Det enda som jag tycker är helklantigt skött är hela affären. Jag ser det som mycket allvarligt att det land som jag älskar och är stolt över klantar till det så att vi riskerar att bli åtalade för ett lagbrott. Ärligt talat är jag urförbannad att vi har en regering som inte klarar av att hantera en sådan, kan tyckas enkel, detalj som att inte väcka internationell uppmärksamhet i negativ bemärkelse genom att försäkra sig om att man inte bryter mot lagen. Jag lyssnade på en utländsk radionyhetssändning och det är ju så man får skämmas. Sverige riskerar att dömas för lagbrott. Andreas Calgren borde avgå!
Om vi nu måsta skjuta av vargstammen för att få den starkare så se för tusan till att ha allt klart och ryggen fri med införseln av nya vargar innan ni börjar decimera stammen. Och så himla krångligt kan det väl inte vara att kolla i lagboken vad som står där. Eller är det så att våra lagar ligger så himla mycket efter EU-lagstiftningen att vi inte riktigt vet vad vi gör?
Enligt min mening så bör vi snarast gå ur EU och själva bestämma om vargstammen i Sverige ska decimeras eller inte. Annars riskerar vi ju fler åtal i andra och kanske allvarligare ärenden. I alla händelser så var det en generaltabbe man gjorde som antog den nya grundlagen utan att kolla med svenska folket. Man har inte ens informerat om ändringarna och klarar svenska regeringen inte av att hålla sig inom lagens råmärken så skue vi aldrig ha gått med i EU innan vi har allt som behövs klart (d.v.s. lagarna anpassade till EU). Helklantigt!
Till råga på allt så visar vissa svenska partiledare upp en dagismentalitet som jag inte trodde var sann. Man vägrar sitta i samma sminkloge som en annan partiledare och riksdagsmän vill inte använda samma kopiator som motståndaren.
Det är ju inte konstigt att det blir så fel så ofta med sådan brist på intelligens och rationalitet hos några av våra riksdagsmän. Och de ska företräda Sverige. Jag skäms. De enda som tänker rationellt och arbetar för Sverige är ju faktiskt Sverigedemokraterna. Nu har de andra regeringspartierna målat in sig i ett hörn. Klantigt!

Statliga myndigheter bluffar

Ja, den något radikala slutsatsen kan man dra av det faktum att åtminstone vissa myndigheter försöker bluffa. Av induktionsteoremet så följer som bekant att om en katt är svart så är alla katter svarta (om man bara modifierar en liten detalj i matematiken som en lektor i matematisk analys vid LTH brukade göra på min tid). I detta fallet handlar det om Trafikverket. Detta verk har verkligen skapat huvudvärk för oss tågresenärer och riskerar att undergräva förtroendet även för andra statliga myndigheter.
Vad har då Trafikverket gjort? Jo, de har redovisat statistik över tågförseningar under december. Det visade sig att 28% av tågen var försenade vid slutdestinationen. Problemet är bara att man uteslutit de tåg som blev inställda. Sedan redovisar man inte heller förseningarna före slutdestinationen. Vill man vara riktigt fräck så ställer man in tåget stationen före slutdestination och förbättra således statistiken högst väsentligt. Så fräck är man nog inte utan man nöjer sig med att i framtiden sluta publicera sådan statistik. Den ska bara användas internt, enligt Johanna Franzén som är informationsansvarig för området järnvägar på Trafikverket.  
Vad ska man då göra åt detta? Ja, enligt mig så bör ansvarig minister ta Trafikverket i kragen och tillse att man skärper sig. Något som inte verkar vara ministrarnas starkaste sida. I höstas hade man sammanträde med ansvariga för driften av våra kärnkraftverk och där vet vi ju vilken enorm förbättring det blev på elproduktionen. Egentligen en försämring.
Nu har vi upphandlat tåg och drivit banarbete i åtskilliga år i Sverige men inte har det blivit bättre inte. Tågen klarar inte snön. Tågen klarar inte halkan och på sommaren så är det för varmt så att tågen spårar ur.
Vi måste ställa krav på våra förtroendevalda och ministrar så att de måste avgå bums om de missköter sig eller inte klarar av sina uppdrag och inse att en bra upphandling inte görs med lillfingret. Det kräver skickligt folk, tid, kompetens och noggranna förberedelser. Ta in folk från näringslivet som ministrar. Något som den nuvarande regeringen gjort till viss del men i alltför liten utsträckning eftersom man på 4 år inte lyckats med att få bukt med problemen med järnvägen och elproduktionen.

tisdag 18 januari 2011

Könsrollernas obetydelse för vårt framtida samhälle

Under min tämligen korta tid som fritidspolitiker i Huddinge (4 år) har jag ofrivilligt tvingats beröra frågor om jämställdhet och blivit mer eller mindre påtvingad åsikten att det inte ska vara någon skillnad mellan manligt och kvinnligt. Vi fick t.o.m. en obligatorisk utbildning i ämnet. Visserligen var nog just den utbildningen mer nyttig än skadlig, vilket jag inte kan säga om ett seminarium som jag deltog i med en feminist som heter duga (feministens namn var alltså inte Duga, om nu någon läsare tror det). Jag fick uppfattningen att jag som man borde avresa från denna planet fortast möjligt och aldrig komma tillbaka. Eftersom mitt intresse för hur dessa feminister funkar översteg rädslan för utvisning från Jorden så drog jag för henne exemplet om det experiment som gjordes av en professor på ett känt västerländskt universitet där han lät aphonor och aphannar leka med typiskt manliga och typiskt kvinnliga leksaker. Experimentet visade tydligt att hannarna föredrog manliga leksaker och honorna kvinnliga dylika. Feministen fick något mordiskt i blicken och utbrast, innan jag han beskriva klart vilket experiment det var jag syftade på, att hon minsann hade hört denna historia många gånger men att det var skillnad på apor och människor, om jag nu inte kände till det, samt att hon kände en framstående svensk hjärnforskare och att det enligt honom var minimal skillnad på manliga och kvinnliga hjärnor. Jag vill minnas att hon t.o.m. drog någonting om att det enda som skiljde oss åt var snoppen (personligen brukar jag först kolla in brösten men i hennes eget fall så verkade detta inte skilja sig nämnvärt). Anyway, vi konstaterade att vi hade skilda åsikter om vad som var medfött och inte och skildes som vänner. Jag blev som synes kvar på denna planet. Var hon är bryr jag mig mindre om men förmodligen föreläser hon fortfarande och försöker omvända män till kvinnor.
Försök att ställa dig upp i kommunfullmäktige och säga att det är skillnad på manligt och kvinnligt! Gissa om det skulle bli livat i luckan och mötena skulle behöva bli ännu längre än de dryga 4 timmarna som normalt fortfarande är fallet i Huddinge. Möten skulle behöva bordlägga varandra för att rätta in Martin i ledet.
Vart vill jag då komma med detta inlägg? Jo, jag är övertygad om att den hjärnprofessor som feministen ovan syftade på inte lyckats utforska hjärnan tillräckligt för att ha bevis på att det är ganska mycket som är medfött. Visst kan vi bli indoktrinerade av vår omgivning men jag är ganska säker på att merparten av våra yrkesval och intresseval grundar sig på något som är medfött.

Vad har jag då för belägg för min tes? Ja, egentligen inte särskilt mycket. Detta är inte något större intresseområde för mig men jag blir rätt irriterad på att samhället försöker påtvinga medborgarna (och efter den senaste grundlagsändringen även ickemedborgarna) en viss åsikt och förhållningssätt.  Om vi ser på 4-åriga Della, dotter till snickaren Isabelle McAllister, aktuell som programledare i SVT’s ”fixa rummet”, så  är det Isabelle som fixar allt hemma och pappan har aldrig tagit i ett verktyg så att Della ser det, enligt tidningen Mitt i Huddinge. Ändå förväntar hon sig att pappa ska snickra, trots att hon sett alla Isabelles program på TV och sett att det alltid är mamman som snickrar.
I fallet med aporna ovan så hävdar jag att människan trots allt är släkt med aporna, något som var helt främmande för en arabisk affärsidkare jag diskuterade detta med under semestern i Egypten. Att man inte kan dra någon 100%’ig slutsats av experimentet ovan kan jag hålla med om men nog gör man det sannolikt att pojkar föredrar att leka med bilar och flickor med dockor liksom att flickor i högre utsträckning väljer vårdande yrken och män väljer tekniska yrken utan att detta har med indoktrinering att göra, om man nu tror på Darwins utvecklingslära, vilket jag råkar göra.
Politiker bör därför ägna mer resurser åt att lösa de verkliga problemen i samhället av typen arbetslöshet, kriminalitet och vården än att grubbla över hur vi ska få män att vara som kvinnor och tvärt om.

tisdag 4 januari 2011

PRIVATISERING INTE ALLTID DEN BÄSTA LÖSNINGEN

Nedan följer ett konkret exempel på när ideologi (eller idioti) går före sunt förnuft. När etablerade politiska partier är så ideologiskt fartblinda att de inte ser konsekvensen av sitt handlande eller också så ser de inte helheten och då äventyras välfärden och rättssäkerheten.

Det senaste jag läste var att Allianspartierna, med justitieminister Beatrice Ask i spetsen, ska tillåta att delar av Rikspolisstyrelsens ansvarområde, delgivningar, utsätts för privat konkurrens från 1 april. Jag har sagt det förr och jag säger det nu – klarar man inte av att bedriva en statlig, kommunal eller landstingsverksamhet så är det ORGANISATIONEN som måste förbättras och ändras och inte att alltid ha som quick fix att låta privata företag utföra verksamheten.

Missförstå mig rätt – jag har inget emot privatisering av verksamheter där stat, kommun eller landsting inte klarar av sin verksamhet lika bra som en privat aktör. Jag ser gärna att människor får en valmöjlighet. Att vi har privata skolor och förskolor tycker jag är en framgång och mycket bra men då ska man inte oja sig över att dessa bolag tar ut vinst. Det är bara att ta lärdom och se vad de privata aktörerna gör bättre och effektivare och själv lära och efterapa! Men om Rikspolisstyrelsen inte ens klarar av att delge brottsmisstänkta misstanke om brott eller kalla till rättegång då är det allvarligt! Grovt draget kan man då säga att Rikspolisstyrelsen saknar existensberättigade och hela dess verksamhet måste privatiseras. För den delgivne tror jag inte det spelar någon som helst roll om det är ett privat företag eller en en polis som delger. En polis bör visserligen ha en något mera auktoritär psykologisk påverkan på den delgivne men i detta fallet är lagändringen en ren och skär flykt från det verkliga problemet som ändå kvarstår - organisationen. Ingen value add för den delgivne alltså. 

Nu hör jag invändningen att uppgiften ”delgivningar” är ju inte av någon strategisk betydelse och det spelar väl inte någon roll om en polisman eller ett privat och auktoriserat företag har den uppgiften. De mest våldsbenägna kommer polisen fortfarande att delge. Nej, så kan man ju resonera om man inte inser att privata företag är vinstdrivande verksamheter som enligt aktiebolagslagen skall maximera sin vinst åt aktieägarna. Vi skattebetalare ska alltså betala för att aktieägarna i ”Aktiebolaget Delgivningar” skall kunna ge utdelningar till sina aktieägare. Rikspolisstyrelsen är en icke vinstdrivande verksamhet men borde för den skulle klara av uppgiften delgivningar minst lika bra som privata aktörer (om de också ska hålla sig inom lagens råmärken). Om inte Rikspolisstyrelsen klarar av sina enklare uppgifter på ett bra och effektivt sätt så kan man verkligen undra hur de sköter sina mera komplicerade ansvarsområden, om de sköts över huvud taget.

Med en privatisering av delgivningsverksamheten så riskerar vi dessutom att brottslingar infiltrerar dessa företag och vi kommer att få en himla massa andra problem som kostar samhället och i slutändan skattebetalarna pengar. Varför ta den risken? Varför komplicera en ganska enkel uppgift i stället för att ta tag i det verkliga problemet – organisationen? Det beror på att besluten bygger på ideologiska grunder och inte på sunt förnuft! Tanken är god men det blir så fel ibland – och så dyrt i slutändan.