Jag har tydligen lagt upp bilder och kommentarer på min
Facebook-sida som kan har gjort att någon har känt sig kränkt. Jag ber så
mycket om ursäkt för detta i så fall. Ingen har visserligen hört av sig om
detta, annat än en vänsterextremistisk tidning som uppenbart inte gillade detta.
Tyvärr är det nog så att det alltid kommer att finns någon som känner sig
kränkt. Frågan är om inte media har gjort Sverige till värdens mest
kränkkänsliga folk.
Jag kan inte annat än att börja fundera på om detta inte har
med den stora invandringen att göra. I Sverige bosätter sig fler och fler
människor med vitt skilda ursprung, kulturer, religion, preferenser och
värderingar. Det jag som svensk (snälla, ring inte och fråga hur jag definierar
"svensk". Alla "normala" människor vet vad som menas) anser
vara helt oskyldigt att skriva, skoja eller ha åsikter om gör ju, på grund av
det allt mer multikulturella samhälle vi lever i, att det finns fler och fler
personer som kan tänkas känna sig kränkta. Ska vi verkligen anpassa oss till
den milda grad till dessa invandrares åsikter så blir ju konsekvensen att vi
inte får skriva eller göra något som vi skulle ha gjort om vi hade en mera enhetlig
befolkning, med likartade värderingar. Invandringen går alltså för snabbt och
är på tok för stor.
Griskött, kor och råttor är ju något som kan vara kränkande
för människor från vissa länder eller som erkänner sig till vissa religioner
fick jag lära mig idag. Vi har en känd konstnär som uppenbarligen har kränkt
många. Ska vi leva utan griskött eller nötkött i våra butiker bara för att vi
har invandrare som känner sig kränkta av det (däremot skulle det vara rätt
intressant att testa stuvad orm och ursäkta om någon kände sig kränkt av denna
mening)? Är det ett sådant samhälle vi vill ha? Nej, säger jag bestämt! Sedan
kan även jag känna olust av viss konst men då har jag lärt mig att titta åt ett
annat håll. Svårare än så ska det inte behöva vara, tycker jag. Varför ska
kritiker och tidningar ha ensamrätt på att skriva nedvärderande om människor?
Skådespelare, regissörer, politiker och författare är väl också människor och
har känslor samt kan känna sig kränkta? Jag anser, liksom Sverigedemokraterna,
att det är invandrarna som bör anpassa sig och försöka förstå oss svenskar och
det liv och preferenser som vi i Sverige har. Inte tvärt om. Jag tycker t.o.m. detta
synsätt borde vara självklart för alla som bor i Sverige. Dessutom känner jag
många invandrare som håller med mig. Jag är därför för ett mer tolerant
samhälle. Där vi har stor press- och uttrycksfrihet. Naturligtvis utan grova
påhopp eller hot. Jag tror ni förstår vad jag menar. Jag är för större tolerans
och blev ärligt förvånad när en känd extremisttidning ringde upp mig och tyckte
att jag skulle ta bort en av de bilder jag lagt upp. Ärligt talat kände jag mig
kränkt av detta men valde att svälja det utan att gråta. Eftersom jag bara är
en person och deras redaktion flera så valde jag att ta bort bilden. Men varför
är de så intoleranta? Varför kan inte en tidning, som skriver så mycket, i min
mening, kränkande inlägg tolerera det jag skriver? Utgör jag ett hot mot dem? Knappast! Mina bloggar har av någon anledning
bara två prenumeranter. Ännu har ingen hört av sig med uppgifter om att han/hon
eller det blivit kränkt av det jag skrivit där, men det kanske bara är en
tidsfråga.
Jag har förståelse för att viss humor, åsikter eller konst
kan göra människor arga eller ledsna. Min avsikt med de inlägg, kommentarer och
bilder som jag lägger upp är inte att kränka någon utan att roa och sprida, vad
jag anser, värdefull information samt att utrycka mina åsikter. Om den som
känner sig kränkt inte vill göra det så ber jag vederbörande att ta bort mig
som vän, undvika att läsa det jag skriver eller påpeka olämpligheten. Jag ska
då överväga att ta bort det men jag tänker inte ändra på mig eller mina
värderingar. Ej heller den sorts humor som jag är road av, trots att den inte
faller alla på läppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar