Kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser

Jens Spendrup blev för någon vecka sedan uppmärksammad som representant för Svenskt Näringsliv efter att ha påstått något i stil med att anledningen till att det inte finns fler kvinnor i bolagsstyrelserna beror på att det inte finns tillräckligt många kompetenta sådana.

Ett ramaskri utbröt, främst bland kvinnorna men också hos vissa manliga politiker som ville visa politisk korrekthet.

Lars Frick gjorde i tidningen Börsveckan nr. 8 en nykter analys av läget, även om kan kanske medvetet inte ville stötta sig med de kvinnliga läsarna. Han har gjort en snabbanalys av forskningsartiklar i ämnet kvotering av kvinnliga bolagsstyrelsemedlemmar och funnit att forskningen inte verkar ge någon entydig bild huruvida det skulle vara bra eller dåligt för företagen med kvoterade ledamöter. Norge lär t.ex. ha haft kvotering sedan 2003 utan märkbar ändring av bolagens konkurrenskraft. Vissa konsultföretag har gjort andra iakttagelser i andra länder men dragit liknande slutsatser konstaterar Frick.

Både Frick och jag är dock mest intresserade av hur företag kan utvecklas positivt och det svenska näringslivet behålla konkurrenskraften. Han skriver ”Då tror jag att kunskap och innovation är det viktigaste och att man från båda sidor i denna debatt liksom i diskussioner om konkurrenskraft i stort, behåller fokus på fakta snarare än ideologi.” En  sund hållning! Jag håller vidare med om hans slutsats att ”om inte näringslivet kan svara med starka argument kommer opponenterna att pressa på med lösningar som kan visa sig vara negativa för bolagen”. Ata, ”kvotering” (min anmärkning). Jag är personligen tills vidare starkt emot kvotering, inte minst för kvinnornas egen skull.